Jag blottar mig
Jag har både sett fram emot detta, för att det ska dra igång. Samtidigt har jag känt panik bara jag tänkt vad som ska hända. Men min advokat är tuff, känner mig stark bredvid henne.
En utredning ska nu starta för att de ska kunna avgöra var barnen ska bo. Det räcker inte att de säger till mig att de vill bo mer hos mig eller de andra gräsliga sakerna de berättar om. För det kan ju vara så att jag ljuger lika mycket som han gör i rätten. Men vågar man dra igång något så här stort om det vore baserat på lögner??
Detta är by far det värsta jag gjort men även viktigaste. Alla bra föräldrar säger att de skulle dö för sina barn. Jag säger att jag kämpar och lever för mina.
Kämpa på jag tänker på dej/er:)
Maria: Tack, det värmer :)
Snurrade runt bland bloggar... kom hit och kände igen, att det är du.
Kollat med dagis om dom har fått någon bild av detta ? För det har JAG som förälder till ett annat barn. Alma har berättat för mig hur mycket mer hon vill vara hos sin mamma (när mina barn frågat efter sin pappa då jag hämtat på dagis). Dagis borde fått höra massa mer längtan i hennes ord, massa mer.
Du har säkert redan pratat med dom, hoppas bara dom står för hur det är.....
Kämpa !! Jag förstår din ångest, hade gjort precis som du.
// Mia
Mia: Tack för dina ord! Har pratat en del med dagis fast de har inte nämnt att hon skulle sagt så mycket. Visst ska jag kämpa!
Jag säger som Mia och Maria. Du gör helt rätt som kämpar för dina barn. Massor med kramar!
Sandra: Tack, det är ju så, vem ska se till att de mår bra om jag inte gör det? Kramar!
